Vincent försvann ju i torsdags. Jag skulle släppa ut domen snabbis men han kom aldrig hem.
Jag har letat och ropat men inget.
Jag har gråtit så jag inte har tårar kvar.
Jag tänker konstant på honom och är riktigt nere. Första gången jag känner såhär. Annars brukar jag kunna trycka undan alla känslor men det går inte denna gång.
Imorgon ska vi öppna klädkuren på jobbet och jag är livrädd att han ska ligga död där i.

Det känns så jobbigt för ingen vet hur jag känner. Det finns ingen människa eller någon jag älskar mer än Vincent (och Randi) men jag är glad att det finns folk som bryr sig iallafall. Skulle jag inte ha Randi här skulle jag nog inte klara av detta.

Jag och Randi vill ha tillbaka vår bästa vän och bror. Älskade Vincent, kom hem.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hejsan. Har jobbat två 7-16:15 och då brukar det inte bli något gym så jag har mest tagit det lugnt. Har inte ens pluggat...så lat. Igår lagade jag middag åt mig och Gabriel. Kött till honom och tzayspett till mig. Kände att det var länge sen jag ...

Måste visa min nya tattoos! Räven tog 5 timmar men så värt det. Är jättenöjd! Nr 11 jag gjorde veckan före med Anna. ...

Jag förstår inte varför det går så dåligt att uppdatera här. Jag har så mycket annat för mig så jag har varken tid eller ork. Vi säger så iallafall. Tänkte skala av lite på kroppen nu i maj och fokusera på kondition så igår blev det 45 minuter på ...

Imorse klev jag upp halv 7 och gjorde frukost till Gabbe som kom hem från jobbet. Jag gick och la mig igen med honom och sov till halv 11. Är man trött så är man. Jag drog iväg till gymmet och körde ett ryggpass när jag vaknat. Rygg är ändå rätt s...

Denna påskhelg har varit lång. Minst sagt. Har jobbat fredag-måndag och vi har varit en personal kort. Jag har suttit på vak men nu är det över. Och jag är helt slut. Jag har legat och sovit i soffan och ska flytta över till sängen strax. Det har var...